– På hösten 2019 lanserade vi ett pilotprojekt kring kultur-personprofilen i de 10 kommuner som hör till AILI-nätverket* och mottagningen var väldigt bra. Det var fint att märka hur vårdpersonalen, som har gjort RAI-bedömningar redan länge, snabbt insåg vad man kan åstadkomma genom att använda profilen. Under våra skolningstillfällen i kommunerna frågade man inte: "Varför jobbar vi med kulturell äldreomsorg?" eller "Varför skall vi dokumentera det här?" utan frågorna löd: "Hur kan vi göra detta till bestående praxis och aktivitet?" och "Hur fortsätter vi härifrån?" Kultur-personprofilen lyfter fram klientens personliga historiska bakgrund och visar vad klienten på riktigt är intresserad av. Inom flera organisationer ändrades verksamhetssätten på basen av informationen från kultur-personprofilen så att den bättre tjänar klienten.
Siponkoski understryker att informationen som används i personprofilen har redan länge funnits tillgänglig i interRAI-bedömningarna.
– Man har bara inte identifierat den förr eller använt den på detta sätt tidigare. Många yrkesvårdare frågar mig ifall det rör sig om nya bedömningsfrågor och jag svarar att de har alltid funnits där. Organisationerna har redan massvis med data som kan granskas ur en ny synvinkel med hjälp av en ny profil. Om man inte vet vad klientens preferenser är, är det vanligt att man styr aktiviteter på basen av klientens generation och ålder; vad hon eller han "borde" gilla.
– När vi pratar om generationer i Finland förmodar vi ofta att "de som var unga under kriget gillar Fänrik Ståhls-sägner", men det stämmer ju inte. Generationen ger en referensram för saker och ting som troligen är bekanta för en viss generation, men det är en helt annan sak ifall hon eller han gillar dem.
World interRAI Conference 2020 hålls i Leuven i Belgium första veckan i februari och en av talarna är Silva Siponkoski.
– Professor Harriet Finne-Soveri, vice-president för den internationella forskningsorganisationen interRAI, uppmanade mig att sända en abstrakt till seminariet. Jag kommer att vid två tillfällen tala om kulturell äldreomsorg baserad på RAI-data. Rubriken är: "Utilization of RAI-LTC Information to support older people´s cultural rights and wellbeing in cooperation between municipalities, at a national level". Med andra ord kommer jag att prata om hurudan information kan lyftas fram med hjälp av kultur-personprofilen och hur vi kan använda denna information för att tillföra mera innehåll och upplevelser i klienternas vardag.
– Mitt eget perspektiv föddes ur arbetet med åldringarna. Som en professionell inom kulturarbetet ville jag hitta metoder och verktyg som medför mening och innehåll i livet för åldringar inom långtidsvård. Innehåll som möter deras önskningar och intressen. Samma information behövdes också gällande de åldringar som bor hemma. Det skulle vara fantastiskt om vi kunde utveckla en delbedömning av kultur-personprofilen. Då kunde den utnyttjas i en större utsträckning bland klientgrupper som bedöms av andra RAI-bedömningsinstrument. Dessa samma teman och kartläggningen av dem tjänar också arbetet med utvecklingshämmade individer.
– Betydelsen av kultur-personprofilen blir till och med större där, för ofta gäller det personer som har spenderat tiotals år i institutionsvård, en hel livstid för en handikappad person.
Siponkoski säger att personprofilen kan användas på flera olika sätt.
– Startpunkten är naturligtvis individen själv och att hen får något meningsfullt, intressant och innehållsrikt tillfört i sin vardag. Det kan handla om en favorit maträtt, rock ´n roll, en favorit hobby eller något annat som relaterar till personens yrkesmässiga kunnande och erfarenhet.
Siponkoski tar "Martin, 80 år" som exempel.
– Personprofilen kunde visa oss att "Martin", en 80-årig man som lider av minnessjukdom, är en pensionerad biologilärare. Baserat på denna information kunde man dra slutsatsen att "Martin" är intresserad av fåglarnas Latinska namn och deras vårflytt eller av vissa fågelarters spridning.
Denna samma data som har uppsamlats genom interRAI-bedömningar kan utnyttjas vid planeringen av köptjänster.
– Kultur-personprofilen ger verklig information om vad klienterna är intresserade av, vilka deras mål är och vad de skulle vilja göra. Det här är värdefull information då man planerar kultur- eller konstbaserade aktiviteter för klienterna och på så sätt kan man bättre möta de behov som finns.
Siponkoski ser många möjligheter med kultur-personprofilen men konstaterar att det krävs lite fördjupning i ämnet och läskunnighet av profilen.
– Vårdpersonalens yrkeskunnighet behöver bekräftelse. Kultur-personprofilen är ett ypperligt verktyg men det "öppnas" inte av sig självt. Det krävs en viss ny insikt och synvinkel av användaren för att utnyttja profilen och för att inse vad den innehåller och vilka verktyg den ger för att utveckla den dagliga verksamheten. Tillsammans med AILI-nätverkets registreringsexperter har vi utvecklat instruktioner på hur man använder kultur-personprofilen till stöd för RAI-LTC. I instruktionerna understryks följande:
Siponkoski slutar inte här.
– Kultur-personprofilen innehåller också element som kan sporra kommunernas arbete för välfärd och hälsa (HYTE-projekt). För ett samarbete mellan olika sektorer krävs en bredare databas, menar Siponkoski. Den löser inte problemen direkt men den hjälper att bredda informationsbasen som behövs för indikatorerna.
Utnyttjandet av RAI-data ur kultursynvinkel är ett meningsfullt tillägg i den holistiska bedömningen av klienten.
Registreringsexperterna i kommunerna inom AILI-projektet samt sakkunniga inom Institutet för Hälsa och Välfärd (THL) bedömer utvecklingsarbetet och kultur-personprofilen som utmärkt.