Nyheter

Kontakta oss NYHETER
29.11.2017
Dela

Mot ett självständigt liv

SÄHÄKKÄS VERKSAMHETSCHEF ANU VUOLUKKA. DEN HÄR ARTIKLEN HAR PUBLICERATS I SOSIAALI- JA KUNTATALOUSLEHTI sid 17 I NOVEMBER 2017.
I Sähäkkäs tre enheter i Ylivieska, Oulainen och Jyväskylä hjälper man unga och unga vuxna att rehabiliteras till ett självständigt liv från mentala problem. I enheten i Oulainen rehabiliteras 15-17-åringar, i Ylivieska och i Jyväskylä rehabiliteras 18-29-åringar. I Jyväskylä-enheten, som öppnades i september, kommer man även att få rehabiliteringsplatser för minderåriga. Målsättningen är klar.
- Vår målsättning är alltid att rehabilitera den unga eller unga vuxna tillbaka till sin egen uppväxtmiljö och till ett självständigt liv, säger Anu Vuolukka, verksamhetschef för Sähäkkä.

Sähäkkäs första enhet grundades i Ylivieska år 2006 och två nya verksamheter öppnades i början av året (2017). Kunder kommer från hela Finland och man förhandlar som bäst om eventuell regional expandering, d.v.s. grundandet av nya enheter.

EFFEKTERNA AV VÅRDEN SYNLIGA

År 2009 tog man i bruk Raisofts RAI CMH (RAI för psykiatrisk öppenvård)-systemet som ett pilotprojekt i Sähäkkä och snart tar man i testbruk ett nytt skräddarsytt RAI ChYMH-DD-system (Child and Youth Mental Health- Developmental Disorder), som är avsett speciellt för mentalarbetet bland barn- och ungdomar.

- Vi saknade i vårt arbete en objektiv mätare, med vilken vi kan mäta effekterna i vår verksamhet. Inom den mentala vårdsektorn efterlyses ofta effektivitet och uppnådd inverkan och RAI-mätarna hjälper oss att påvisa att vi faktiskt uppfyller förväntningarna.

Att kunna påvisa effekterna och att kräva resultat är saker som Anu Vuolukka flaggar för. I sin pro gradu-avhandling om ledarskap, som hon just har inlämnat till det Samhällsvetenskapliga fakultetet vid Lapin Yliopisto, har Vuolukka studerat sote-konkurrensutsättningsprinciper genom konkreta exempel.

- I konkurrensutsättningen kan man visserligen begära effektivitet och resultat av en given service, men serviceproducenten är sällan skyldig att använda sig av något mätinstrument för att följa upp resultaten. Till slut är man i en situation då magkänslan blir mätaren. Både de som konkurrensutsätter och de som erbjuder servicen borde förbinda sig att följa upp effekterna, då vet man också vad man betalar för.

RAI SER INDIVIDEN OCH MOTIVERAR

I Sähäkkä har man använt RAI på ett mångsidigt sätt redan under åtta år. Alltid när en ny ungdom kommer till Sähäkkä görs en RAI-bedömning, med vilken man bedömmer bl.a. den ungas handlingsförmåga. RAI ger en klar bild av situationen och hjälper med målsättningen.

- När man går från en nivå till en annan i vårt rehabiliteringsprogram som består av fyra skeden görs alltid en ny RAI-bedömning, och alltid en sista gång när rehabiliteringen är slut. RAI-bedömningen är ett instrument för uppföljelse. Den bekräftar personalens observationer, bekräftar att rehabiliteringen går åt rätt håll och pålyser svagheter, ifall någon del behöver få mera uppmärksamhet, säger Vuolukka och betonar att RAI-bedömningen kan också motivera den unga att gå framåt.

-De unga som kommer till Sähäkkä går igenom svåra saker i livet och ibland kommer det stunder då det verkar att inget lyckas och allt går fel. Även då hjälper RAI när vi tillsammans med den unga kan studera RAI-bedömningens resultat och påvisa att man har gjort framsteg, fastän det inte känns så. Den unga ser utvecklingen med egna ögon och det motiverar att gå vidare, mot ett självständigt liv eller att komma hem.

ETT INSTRUMENT FÖR SAMTAL

Även den som länge använt RAI kan ständigt lära sig något nytt. I början av september deltog Anu Vuolukka i en VIP-tillställning som ordnades i Tammerfors av Raisoft. Där tändes en ny RAI-lampa ovanför hennes huvud.

- Jag är riktigt till mig då jag märkte under Tammerfors tillställningen att RAI fungerar som en samtalsöppnare på en bredare front än vad jag förr hade märkt. Resultaten från RAI-bedömningarna fungerar som ett verktyg för att öppna diskussioner kring en gemensam sak för hela nätverket inom mentalvården. Tidigare tänkte jag att resultaten främst används på individuell eller organisationell nivå.

- Sähäkkä är inte den billigaste serviceproducenten inom branchen och ofta får vi frågan hur vi motiverar innehållet i vår service och behövs faktiskt allting på riktigt? Varför räcker det inte med bara boendeservice? Med åtta års RAI-bedömningsmaterial kan jag t.ex. påvisa att 40% av de unga som kommer till oss har nedsatt kognitiv funktion. Därför erbjuder vi kognitiv rehabilitering. Bedömningarna visar också att de unga ofta känner en stark smärta för en ungdom som lider av mental ohälsa psykosomatiserar ofta sina känslor till fysisk smärta. Om man inte vet detta kan den unga besöka hälsocentralen för att få hjälp för många olika smärttillstånd som undersöks i onödan, då orsakerna är helt andra.

SKYDDSNÄTVERKET MED PÅ ETT BÄTTRE SÄTT

Anu Vuolukka tror att det nya skräddarsydda RAI-systemet avsett för barn och ungdomars psykiska ohälsa kommer att medföra nya möjligheter att bättre utnyttja den ungas skyddsnätverk.

-Det nya RAI-systemet utamanar oss att bättre inkludera nätverket som den unga har och ta det med som en del av bedömningen. En del av frågorna gäller bl.a. den tidiga barndomen. Vi på Sähäkkä gör så redan nu, att ifall något delområde inom RAI-bedömningen är speciellt viktigt för den unga men det är inte ett specialområde för patientens sköterska, då kan en annan i personalen, som är mer insatt i det delområde, fylla i de delar. På så sätt kan vi utnyttja den mångprofessionalismen som finns inom vår egen organisation på bästa möjliga sätt. I framtiden hoppas jag på samarbete t.o.m. över organisationsgränserna.

Till sin glädje har Anu Vuolukka lagt märke till att man i samhället verkar känna igen och erkänna psykisk ohälsa bättre och tidigare än t.ex. för ett par år sedan.

- Situationen har förändrats. Det ser man redan i det att medelåldern för de unga som kommer till våra enheter för 18-29-åringar har sjunkit. Man känner igen symptomerna bättre än förut. Sähäkkäs målsättning att rehabilitera den minderåriga och få denne att återvända till sin uppväxtmiljö har ofta väckt förvirring inom barnskyddet har jag märkt. Vi tänker inte att det minderåriga barnet som kommer till oss skall automatiskt stanna i vår enhet tills han/hon blir myndig. Ifall knutarna löser sig tidigare kan man återvända til sin uppväxtmiljö när som helst. Det betyder ändå inte att vi inte skulle vara engagerade i den ungas vård också efter hemskrivningen.

- Överhuvudtaget tror jag att man inom barnskyddet behöver specialenheter som har specialicerat sig inom olika problem. Vår enhet i Oulainen öppnades i april och redan nu har vi 15-17-åringar i kö. Alla ungdomar inom barnskyddet behöver förstås inte mentalvårdsrehabilitering, men de som behöver det mår inte bättre av att man bara försöker klara sig och man kastas mellan avdelningar och uppfostringsanstalter.